Snart ska jag iväg och jobba...
Det blir att åka iväg med min brukare till ett litet samhälle utanför stan, och lyssna på när hon sjunger med sin kör! UTE!!!

Det är med blandade känslor jag pyser iväg, glad är jag för att det är kul att jobba, men just idag har jag sorg!
Det kom till min kännedom idag att Johannes klasskamrats pappa gick över till andra sidan i onsdags!

Det smärtar mig oerhört!
Jag har så ont i hela mig!

JÄVLA SKITCANCER!

Önskar att jag fick en paus just nu, så jag kan andas igen...
Vill dra täcket över huvudet och liksom gråta klart!
Men plikten kallar.
 Det är bara att leta rätt på "gladaLindamasken", dra på den, bita ihop och göra ett fantastiskt jobb!

Vi som assistenter säger att vi ska vara personliga, inte privata...
Ikväll blir det en utmaning!

Hoppas att det blir tillräckligt med liv och rörelse så jag får lite annat i tankarna!
Jag är bara en människa, ingen maskin!

Och kul på jobbet, det brukar jag ha...
Annars får jag se till att det blir lite "tjosan, hejsan"

:)

På söndag kommer mamma och pappa hit och äter lunch och jag och pojkarna får tillfälle att gratulera far min som fyller år. 
DET ska bli himla kul!

Nåväl, ha en härlig valborg!


Hej...

Med risk för upprepning...

The one and only:

BEPPE





Hej...

Beppe har fått SPAbehandling!

Det märks med stor tydlighet att människor och hundar inte har samma uppfattning om vad som är njutbart!
Frisering, nagel/kloklippning, dusch och sen relax... eller nåt!

Beppe syn på det hela:

FRISERING:
Måste var något som den lede fi har övertalat min matte att utsätta mig för!

KLOKLIPPNING:
Åh, herre Guuuuud! Det är förenat med sann och total livsfara!

DUSCH:
Ren (ha, ha) förnedring!

RELAX:
Inte!!! Här ska tokstollas runt och fira att jag äntligen slipper Guantanamobehandlingen!!! JIIHOO!!!



(Jäklar vad jag kämpade med att få honom att ligga still!)





Hej...

Har varit matt och hängig!
Magsjuk!

Men nu har knäckebröd, Proviva och kokt torsk stannat kvar!
Jippi!

Har saknat min lille Beppe då han varit hos pälsmormor och pälsmorfar...

Nu snart ska vi mysa igen!

Gottgottigottgott!





Hej...

Jobbar mycket nu... Få lediga dagar! Folk säger åt mig att jobba mindre men jag ska förklara varför det ibland blir pintjockt med jobb!

Det är såhär att all min arbetstid inte är schemalagd. På 4 veckor ska jag göra 133,4 timmar. På mitt schema ligger 125 av dom timmarna utlagda... Hänger ni med?

Således har jag 8 timmar som jag ska "jobba igen" varje 4-veckorsperiod för att gå +-0... Kallas för flytande tid.
Om ni fortfarande fattar är jag imponerad!

Dessutom, utöver den där flytande tiden, jobbar vi med timbank. 40 timmar + eller 40 timmar - är spannet som timbanken tillåter!
Oj, oj, oj tänker ni säkert nu. För det gör jag! Nästan helt obegripligt, jag vet...

På mitt schema har jag 9 lediga dagar på 4 veckor.
Jaha, tänker ni nu...

Men det är nu som jag ska förklara hur varför mina lediga dagar går åt i en rasande fart!

I dag är en ledig dag på schemat, men inte i verkligheten, eftersom vi har ett obligatoriskt planeringsmöte tisdag kl 10, schemavecka 1!
Oups, Linda var visst ledig då... Där jobbar jag in 1,5 timmar av min flytande tid, och nu återstår bara 8 lediga dagar kvar och 6,5 timmar av min flytande tid!

Och så rullar det på! Möten, extra jobb och en och annan utbildning...

Detta innebär i praktiken att jag bara har EN egentlig ledig dag på 12 dagar! Gissa om den fredagen är HELIG!!!
Och såhär rullar det på... Bör tilläggas att jag "bara" jobbar 90% ...


O hoj, nu måste jag ila!

Hoppas ni fått ett litet hum om hur invecklat det är att vara ledig! hehe


Hej...

Så underbart det är när man ÄNTLIGEN kan se lite barmark!!!

Solen värmer!

Och jag ändrar hårfärg (i vanlig ordning)

Från: Mörkt, eländigt, bångstyrigt hår



Till: Ljust, fräscht och lätthanterligt!



Det är såå schööönt att bli ompysslad av frissan!



Hej...

Det är sen kväll och jag borde egentligen sova...
Men det är något som håller mig vaken.
Jag är superduper trött, men ändå...

Har varit hos tandläkaren idag...
Känslan var mest ett stort AJ!

Nu är känslan mest AJ SOM FAN!

Men, men... Det mesta är nu tillpiffat i truten på mig, men jag ska ändå tillbaka på fredag em.
Måste tydligen ha en hård bettskena. Biter ihop tänderna som en galen gnu om nätterna... Är precis exakt hur slut som helst på morgon, och ofta med en illa huvudvärk. Så därför ska jag ha en bettskena... För att avlasta liksom.


Nä, vad sägs om några timmars sömn?
I morgon (fredag) är det frissan som gäller!!!
Sååå härligt det ska bli! Och då behöver man ju vara utvilad! Eller hur?!



Hej...

Visst är han speciell, som alla hundar är...

Men jag börjar allvarligt överväga om det ändå inte är en gnutta katt i honom också!

Här har ni Beppe på sin favoritplats!





Hej....

Hej...

Igår tänkte jag att jag skulle ta igen mig och vila, med Melodifestivalen som sällskap.
Behövde reparera min dunderförkylning, skulle ju jobba i dag söndag...

Trasslar mig ner till affären och ska handla lite god mat, då mobilen ringer...
Jobbet!

Hon som jobbar har blivit akutsjuk och jättedålig, och det fanns liksom ingen mer än jag som "kunde" jobba...

Så 10 minuter efter samtalet var jag på plats och skickade hem henne!
Och sen löste jag mitt söndagspass...

Blev ju inte riiiiiktigt som jag tänkt mig, men hon som jag jobbar för var ju lika snorig och förkyld som mig så det blev en mycket lugn kväll...
Med melodifestival och soffan iofs, men jag kan säga att jag är inte direkt frisk dag!!!

Men, nu ska jag vila och kanske sova liten stund...



Hej...

Hej...

Blev sittandes i soffan och tittade på repriserna av "Himlen kan vänta"
Oj, vilken känslomässig storm det blev...

Cancer, tumörer, prognoser, cellgifter, sjukhus och "beskedet"...

Att se sin make brytas ner av "monstret", bit för bit, det är en känsla som är svår att beskriva.

Ibland när jag vaknar om nätterna ser jag hur Donald såg ut precis i ögonblicket han dog!

Man blir trött, fast på insidan... Hmmm, det är som om känslorna inte orkar känna...

Alla tankar på hur livet kommer att bli sen, hur ska jag klara mig, kommer jag att kunna älska igen, kommer någon att älska mig...

Döden, sorgen, smärtan och sen finns där en känsla som jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva...
Den är liksom ett hål som är mörkt, kallt, klaustrofobiskt, oändligt...

Donald tog en bit av mig när han dog...

Men den har ersatts av något annat. Och jag tror att det är det som kallas att själslig återhämtning.
Jag är inte densamma idag.

Jag är fortfarande Linda, men ändå inte!
Jag tänker annorlunda. 

Blir rasande på folk som gnäller...
Tycker att livet är på tok för viktigt för att fyllas med något så negativt som "gnäll"...

Ja, just det... Jag orkar/klarar inte allför mycket negativt...
Har märkt att jag "stänger av". Och det händer ögonblickligen!

Jag älskar på ett annorlunda sätt nu också.
Allt jag känner är mer intensivt, större och vackrare!

Trots allt som har hänt mig, all sorg och smärta, så är glädjen större när något positivt händer...
Mammakeros make har visat att det går att besegra "monnstret" och det har stärkt mig otroligt mycket!!!

Tror att jag är har blivit en bättre människa...
På det stora hela i alla fall :)

Njuter av småsaker...

Det borde alla göra! Det är sjukt underbart!




Hej...

Hej...

Har känt mig lite småhängig ett par dagar, men idag, när snoret flödar fritt, och när nysningarna avlöser varandra väldigt frekvent, mår jag kalasbra!
Fylld av energi och pyssellust!!!

Bäst att ta tillvara på aktuell känsla och mickla och mockla här hemma...

Vi hörs!


Hej...