Hej...

Eftersom Beppen gillar snön BETYDLIGT mer än Pyril, så fick han vara ute en extra sväng och busa av sig!
Det var uppskattat kan jag säga!







Hej, hej...

Hej...

Att jag är en människa som har nära till känslor, tror jag dom flesta jag känner kan skriva under på!
När jag blir arg, och jag menar ARG, så brukar det mest hårdhudade krypa till korset med entår på kinden och be om synderns förlåtelse!
Om jag förlåter?! Tja, i sinom tid!
Som tur är så är det inte många som sett mig rosenrasande!

Det som är synonymt med mig är nog leendet och skrattet!

Men bakom varje skratt döljer sig ett stort allvar!

Tidens tand har gjort att jag inser hur viktigt det är med sann, innerlig GLÄDJE!

I varje bedrövelse, i varje sorg finns där ändå något att glädjas över!
Det finns en händelse som jag fortfarande inte kan se en gnutta glädje i.
Ska berätta.

När Estonia förliste, 28 september 1994, följde min morbror Lennart med henne ner i det mörka, kalla djupet!
Har ältat, sörjt, hatat, försökt förstå!
Det går inte!
Jag tror såhär:
Detta är en händelse som jag inte kan få ett "avslut" på.
Ja, ni vet alla turer i alla år som denna katastrof masserades i media!
Han "finns inte"!!!
Han finns i mitt hjärta, i mitt minne...
I bland känns det som han är mig alldeles nära, och vägleder mig...
En fin känsla!
Men...
Det saknas något!
Ett avslut!

Idag har jag kommit så långt att jag accepterat att det troligen inte kommer heller!

Ett tag trodde jag att jag skulle bli tokig!
Folk dog som flugor runt omkring mig!

Att uppleva så mycket sorg på så kort tid, var omänskligt!

Fick ofta höra:
1 "Du kommer att gå stark ur detta"
2 "Ja, man ska se ljust på livet"
3 "Att du orkar vara så glad"
4 "Hur mår du?"
5 "Man ska vara rädd om det man har"
 SVAR:

1: I helvete heller! Jag är svagare än någonsin, mer känslig. Det som har hänt är att jag har fått en enorm kunskap om hur man ska hantera känslor och låta varje känsla få ha sin tid och plats!
2: NEJ! I ett evigt ljus finns inga nyanser att njuta av!
3: ? Tror dom på fullaste allvar att jag går ut bland folk när jag stortjuter och har ett hjärta som är som en stor, svart, ondskefull klump?!
4: Bara en SANN vän ställer en sån fråga, för den förväntar sig ett ärligt svar! Och finns där och plockar upp spillrorna när man fallit isär!
5: Måste det hända eländiga saker för att man ska förstå något så självklart?! Var DU inte varsam innan, behöver du inte vara det nu heller!!! (Där är jag sjukt stenhård i mitt tyckande)

På det stora hela är jag en helt unikt vanlig människa!
Jag diggar metal...
...och Robbie Williams (till min söta Peters stora förtret)
Har två barn. 12 och 15 år...
Är sambo.
Hyr lägenhet.
Har två vovvar!
Jobbar som personlig assistent (som vi brukar förkorta pers. ass, vilket jag tycker är vansinnigt roligt)
Har en torr och stundtal (läs: jätteofta) en genomusel humor!

Mina vänner säger att jag är långt ifrån en "vanlig" människa...
Kanske är jag lite tokigare, mer gapskrattande, än folk är som mest!
Färgar håret ibland i nyanser som knallrosa och knallblått!

Men det är nog bara för att jag KAN!
Vad kan stoppa mig?!

Mohahaha...

Min kärlek är enkel.
Du får den om du förtjänar den!
Du får den om du behöver den!

Hörrni, vad sägs om att bara HYLLA LIVET!
Det är ju det som gör att vi finns och är!
Gör dagen fin och tänk på att vara den NI är!
Gilla olika!

Hej, hej...

Hej...
Har idag fått en hint om att jag kanske är felbehandlad!
Suck!



Det är mitt talusben som jag fått en kompressionsfraktur på...
Tydligen så ska man inte belasta ALLS vid en sån skada...
Shit...
Nu ska jag deppa ihop en stund, se på Harry Potter, dricka glögg och kura i soffan och HATA fötter!
Efter det är jag nog pigg och glad igen!

Hej, hej...

Hej...
Varit ute med vovvisarna idag!
Härligt!

Pyril med sitt nya, fina, röda täcke!



Beppe och Oskar!


Se så fiiiin jag är!


Se så BUSIG jag ser ut!!!


Hej, hej...

Hej...

Mammakero!
Du har alltid varit mitt stöd, min energiboost, min glädje!
MIN SYSTER!!!
Vi har gjort det mesta tillsammans.
Semestern på Gotland toppar det mesta!
Tror inte att jag kan leva utan dig!

Nevnarien!
Du var bara 6 månader när såg dig första gången!
Åh, vilket möte!!!
Aldrig har jag slutat älska dig!
Det är och har varit, fröjd att få följa dig genom livet!

Aredhel!
Du är min finaste!
Du har ett hjärta av guld, och du får människor i din omgivning att må bra!
I mitt liv är du viktig!

Ni tre, och "PappaKero" är min extra familj!

Millis!
När våra liv var i kaos så korsades våra vägar!
Du förlorade din mamma bara två veckor innan Donald gick före!
Så många timmar vi suttit uppkrupna hos varandra gråtit, hatat cancern och sökt tröst, och funnit den!
Och som vi har skrattat! Herre Gud! Ha, ha...
Du är en klippa!
När du blev sjuk och jag följde med dig i ambulansen var jag skräckslagen!
På sjukhuset höll jag din hand, strök din kind och grät!
Skräm mig aldrig så mer!!!
Att du finns två trappor upp, det gillas!
Det skänker trygghet!
Älskar dig, "frugan"!

Lene!
Ja, du är en källa till glädje, trygghet och klokhet!
Ett liv utan dig skulle vara fattigt!

Bettan!
Vad säger man!
En knasigare människa finns inte!
När vi träffas skenar hjärnan och det blir ju bara en massa tokerier!
Det finns ingen i denna värld som får mig att bli sååå bäng i roten som du!
TACK!

LillBettan!
Du är en sötmumrika, toka och alldeles, alldeles UNDERBAR!
Tänk, alla våra torsdagkvällar då vi hade mys, åt gott och drack gott! Och skrattade!
Du och jag å en Tervasnappsi!

Peter!
Älskar dig!
Tänk, jag höll på att missa mitt livs kärlek, bara för jag hade "bestämt" mig för att inte bli kär!
Du är den jag vill ha vid min sida, resten av mitt liv!
Du är den som gör mig hel, i hjärtat!
PUSS!

Finns några som jag inte nämnt, som är viktiga i mitt liv, så som mina barn och mamma och pappa!
Men dom får en hyllning en annan gång!
Love you!

Hej hej...

Hej...
Jag filar på upplägget om allt jag vill berätta!
Ni måste ju orka läsa det också!

Hej, hej..

Hej...

Tänkte berätta om mitt liv...
Hmm...
Och hur gör man det kortfattat?
Det gör man inte!
Så jag tänkte, att om intresse finns så ska jag skriva om några episoder och människor som har påverkat mig.
På så vis blir det några inlägg om "Dikesgrisen liv och leverne"!
Är det okej?

Hej, hej...

Hej...
Idag har jag varit hos sjukgymnasten.
Ja, vad ska man säga...
Jag har en så pass ovanlig fotskada att ingen utav dom har sett något liknande.
Varför kan jag inte ens skada mig normalt och lagomt?!
Varför kan jag inte göra något överhuvudtaget normalt och lagomt?!
Fick ett litet rörelseschema och sen har jag fått ny smärtlindring i form av TENS.
Jo, jag har klippt mig också...
Kanske inte så kul för Er att veta, men det är ju vad jag har gjort idag... på det stora hela!
Nu ska jag värma mig lite glögg, chili och chokladsmak tror jag minsann att det var..
En och annan pepparkaka kan slinka ner...

Hej, hej...

Hej...
Sitter här i godan ro och så känner jag en märklig känsla...
Det verkar som om kroppen krigar och bihålorna fylls av något "onämnbart"
Ska jag bli sjuk?



Jag får nog kurera mig med lite te, en soffsittning och en varmfilt!


Hej, hej...

Hej...
Jag är med och tävlar igen...
Kolla här:
En porrengörare!


Den verkar ju kalasbra!
Finns att köpa på eleven.se
Synd att man inte är ensammen om att tävla, haha...
Men jag är så där knasig att jag blir glad även om jag inte vinner, för då vet jag att det finns någon annan som blir så där glad som jag skulle ha blivit!

Hej, hej...