Hej...
Alllhelgonahelgen har snart passerat och tankar har flugit runt och hela jag har splittrad inombords.
Det är så svårt att förklara känslan...
Alla jag mist under mitt liv har alla fått en tanke, ett leende och en slängpuss!
Detta betyder att jag tänkt, smajlat och tokpussat massvis.
Ömsom har jag varit tyngd av sorg, för att i nästa sekund blivit upprymd av alla goda minnen!

Från det Donald fick sin cancerdiagnos och 23 månader framåt, dog 21 av mina nära och kära (Donne också)!
Det var ingen livskris, det var ett livskaos!
Dessutom blev jag sviken på det allra värsta sätt man kan tänka sig under denna tiden...
Och man går inte starkare ur det, bara klokare!
Mitt i all denna förvirring, bestämde jag mig för att göra ett val!
Istället för att bli kall och bitter valde jag att tro på glädje, kärlek och godhet!
Idag är så tacksam för min styrka att göra det valet just då...

Vid vissa tillfällen undrar jag om det är fel på mig...
När andra människor lyckas med något, vinner eller ett nytt liv kommer till världen, så är det enda jag känner: LYCKA!
Aldrig avundsjuka...


Jag vill alla männskor väl!
Har dock blivit restriktiv med min omsorg, vänskap och kärlek!
Du får den inte om Du inte kan förvalta den!
Skitenkelt!
Är du dum mot mot får du inte dubbelt tillbaka, du får INGET!
För är det något jag lärt mig, så är det att om man ger god energi till goda människor, då får man dubbelt tillbaka!
Också skitenkelt! :)
Men vid vissa lägen behöver man lägga energi på en "ogod" människa. Hur ska dom annars få känna äkta värme och kärlek?!
Inte så enkelt, men när man gjort det och sen märker att det nog gjorde lite nytta, det är då dubbelt tillbaka kommer och nästan knockar en!!!
En totalgrymt härlig kärleksboost!

Men hallå! Klart jag blir irriterad på struntsaker ibland. Å det är så jädrans härligt att bli det!
En sak som jag kan bli fetirriterad på är att om någon rycks bort, får en läskig sjukdom eller något annat skumt, då kommer frasen:
-"Ja, man ska ta tillvara på det man har och se ljust på livet!!!"
Men va faaan!!!
Min fundering över detta uttalande är:
Är gemene man missnöjd med livet och ser allt i en gråskala?!
Fy så vedervärdigt att leva så!!!

Ibland så gillar jag att vara en smula dyster! Det är då jag lär mig mer om mig själv. Jag kommer alla mina känslor närmare och förstår dom bättre för varje "dysterstund"
Det är skönt att låta leendet vila stundtals!
För leendet, skrattet och den sjuka humorn är nog mitt lilla signum!




Hej, hej...