Suck

Jag tror jag har gjort ett misstag!

Det är inte förrän nu som jag kan känna ordentligt, nu när jag mår riktigt bra och känner mig trygg i livet!

Såhär ligger det till:

Jag har träffat och "smådejtat" män ett litet ett tag...

Funnit några män riktigt attraktiva och bra på alla sätt och vis. Andra har varit trevliga och jag har då sagt att jag vill hålla det på en kompisnivå.

Nu kommer det!!!

Hur gör jag nu när jag känner att en av dom som jag ville hålla på kompisnivå, (och som jag har haft diskussioner med om huruvida jag flirtat med honom eller ej, vilket jag inte gjorde, DÅ,) tar en allt större plats, både i hjärta och i tanken...

Ärligt, jag vet inte när dom känslorna kom, men helt plötsligt kom jag på mig själv med att jag log sådär lite fånigt, när jag fick sms, eller såg att han var inloggad på MSN...

Han var lite intresserad av mig och jag sa att jag bara ville vara kompis...

Men det var ju så jag kände, och jag blir alldeles jätteledsen nu när jag inser vilken toppenkille han är!!

Hur ska han kunna tro på att jag börjar känna det jag känner?!

Han är egentligen allt jag behöver.

Han saknar inget!!

Och jag känner mig genomusel, bara för att jag inte sett hans kvalitéer!

Jag har inte dejtat för att få bekräftelse, som många gör!

Jag är den jag är, Punkt!

Ser ut som jag gör...

Tycker som jag gör...

Är som jag är...

och jag accepterar mig som jag är, uppifrån och ner, inifrån och ut!

Ja, ja... Det är väl bara att invänta framtiden!

Åh, han är GULD!

Hej...